Edvardssonnummertre

Kände mig lite halvnuts och överambitiös när jag efter tårtbakning begav mig ut för en 5 kilometers springtur. Det galna i det hela visar sig i tiden. Klockan var nämligen runt 23:50 när jag lämnade huset. Otroligt nog kom jag hem igen efter många astmaattacker och spökhallucinationer i det mörka kvicksund dock likt en mycket utarbetad gruvarbetare skillnaden var bara att jag inte var skitig under naglarna. Jag känner mig fortfarande sådär konstig och jag vet inte varför. men all i know, så att säga är att träning faktiskt får mig på bättre humör, eller iaf efter träningen då den självbelåtna känslan stiger i en sjäv likt en  knarkares känsla när hon blir hög. 

Eftersom jag blir väckt runt 6 imorgon så känner jag att det är dags för mig att säga adjö.